S.B

då var den mysiga helgen över.
skolan börjar igen och jag ser ingen anledning till att gå dit.
jag har ingenting att gå dit för.
inget, ingen.

edit: oj lät för deprimerande, min klass är faktiskt skön :)

förutom att jag måste vara där för att frånvaron redan är hög.
men men jag får göra som min far säger att jag ska göra,
kämpa när det går tungt. hm, snart är det över.

och snart är jag lycklig igen, och efter det
är det bara tre chillveckor kvar.
sen får vi se hur jag gör nästa år.
inget är skrivit i sten.
vi får se hur det känns helt enkelt,

nu ska jag ta tag i mig själv och dra på skolan för att hålla lite muntligt
sedan blire hem och fortsätta plögga...