HJÄRTAT SLÅR OCH SLÅR

jag var tio år och stod längst ut på ingarö
och jag stirra på havet,
precis som tusen gånger förr
å mamma sa då
gubben ser du alla öar, säg?
allihop är dom dina,
ingen ska ta dom ifrån dig


vet inte om dom hör mig
alla dom som jag älskat och alla dom jag hatade
var jag än går, ser jag jämt en horisont
hör en röst som förklarar att man aldrig kan börja om


underbar





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0